Nästan ett mål i minuten - sensation i slutet av säsongen 62/63

Hallbys andra säsong i allsvenskan var en rejäl berg- och dalbana, åtta vinster och sju förluster, inför drabbningen mot Majorna från Göteborg. Tyvärr var serien redan avgjord och guldet bärgat av Redbergslid - de vita eleganterna. Men det var fortfarande strid om silvret. Såväl Hallby, Tord,  Vikingarna och även H43 hade chans att nå en andraplats.

Det var i detta skede Majorna kom till "Kåken" i Jönköping (där man nu i påsk 52 år senare spelar den sista matchen i denna anrika hall) och även om utgången var ganska lätt tippad med Majorna fast förankrat i botten med bara en vinst, så var det sensationsrubriker i tidningarna den 17 februari 1964.

"Målfrossning när Hallby slog Majorna i spexmatch"

"Ett mål i minuten var parollen i skrattmatch"

Idag är det ju fullständigt naturligt med 60 mål i en handbollsmatch, men på 60-talet var tempot ett annat och de övriga resultaten i omgång 16 i allsvenskan var;
 Hellas - Tord     15 - 16
 Heim - H43       23 - 26
 Saab - Vikingarna 16 - 17
RIK och Drott hade redan spelat och nu hade RIK 15 segrar på 16 matcher.

33 - 26
Ja det blev resultatet i skrattmatchen, Gösta "Gräddnos" gjorde 8 pytsar, Magnus Rydström med sin bössa, träffade rätt sju gånger. Men även i motståndarlaget fanns en sjumålsskytt; Stig Kennheden.

Nu var det inte enbart det allsvenska målrekordet som överträffades, nej det slogs ett annat rekord. Futtiga 475 betalande åskådare bevistade målfrossningen (heter det så?) och jag tänker mig att Arne Atterling, kassören i IF Hallby inte hade en av sina gladaste dagar.

Nåväl så efter 60 minuter, med nästan ett mål i minuten har Hallby 18 poäng och befinner sig på tredje plats, tätt följt av H43 med sämre målskillnad och 18 pinnar. Tord ligger femma på 17 poäng och Vikingarna har silverplatsen med 20 poäng.

Hallbys stora utmaning om man vill nå en andraplats är matchen mot RIK på bortaplan. Tord ska ta sig an Majorna som detta år gör sin 28:e och kanske sista säsong i allsvenskan.

Upplösningen avslöjas i nästa kapitel - trots att många vet hur det gick.

SM-guld i Spjutstorp

Nedanstående inlägg är publicerat i Skånsk Idrotts Historia 2012

På den vackra vägen mellan Skånes Tranås och Onslunda kan man, precis innan Onslunda, svänga av till Spjutstorp. På vackert slingrande vägar tar man sig in till byn. I denna lilla idyll i Tomelilla kommun bor ca 200 invånare, men de har eget utomhusbad.

Att man här spelar fotboll, som i de flesta byar är ju givet, men att här har spelats en SM-final, det är kanske inte lika känt för omvärlden.

1959 var det stora året för dåtidens ”lillebror” i Lund – LUGI. Med storheter som Uno Danielsson, Uno Kvist, Sten ”Kula” Hellberg och ”Magister” Lars-Olof Atterling kvalade laget sig till en allsvensk plats. Detta efter några tuffa inledande år för handbollen i LUGI. Men det skulle dröja länge innan det blev någon SM-titel inomhus för handbollslaget från handbollsstaden. Den stora dagen kom 21 år senare -1980.
Dock gick det bättre utomhus – i Spjutstorp!

Året var 1960 och SM utomhus skulle avgöras, detta är en tid långt innan några beach-handbollsplaner och i min barndoms hemstad Jönköping spelades handboll utomhus på gårdsplanen utanför Per Brahe allmänna läroverk (asfalt). Då hade man sex man på uteplan och en målvakt, precis som vid inomhushandboll.
SM-finalen i Spjutstorp spelade man på gräs med fotbollsmål och 11 man i varje lag. Planen delades in i tre zoner och vissa spelare fick bara vara i anfallszonen, medan andra bara var i försvarszonen.

Säsongen 1959/60 spelade alltså LUGI för första gången i allsvenskan (dåtidens högsta serie) och det höll på att bli succé direkt. Det som skulle fälla avgörandet var då som nu derbymatcherna mot H43. På den tiden var det inte tal om att byta klubb, hade man en gång spelat för LUGI, ja då bytte man inte – i alla fall inte till H43. Tänk då när det oslagbara rekordet i Lunds idrottshall slogs (2932 personer) i en minst sagt kokande hall. H43 drog längts strået och vann med 19-17.

Trots att LUGI, sett över hela serien, var det bättre laget så utspelade sig samma dramatik i returmatchen med, ja just det, H43 som segrare, denna gång var det ännu mindre skillnad. H43 vann med 16-15. Om istället LUGI hade tagit dessa fyra poäng hade det räckt för att de skulle tagit sitt första SM-guld, nu blev det silver – gott nock! H43 blev trea så nog var Lund den stora handbollsstaden vid denna tid.

Efter genomförd inomhusserie startade utomhus-SM och i juni hade LUGI tagit sig ända till final, men var skulle man spela den?

Åkerlund & Rausing var lite av en plantskola för LUGI, många av spelarna i LUGI jobbade hos Å&R. Gunnar Brime¹, legendarisk företagsledare från Lund med sommarhus i

Onslunda, var mannen som ordnade mängder med aktiviteter på 50-talet.

Han hade egen bassäng hemma vid huset, men åkte ändå till Spjutstop för sitt dagliga morgondopp. Under flera somrar arrangerade han träningsläger för ungdomar från LUGI. Han fick idén att lägga SM-finalen i Spjutstorp. Även Ingmar Johansson och andra kända idrottare besökte Österlenmetropolen.

Motståndarna i SM-finalen, Hellas är en av landets kanske äldsta föreningar, redan 1899 bildades klubben, som då hette Pastorns Gossar (PG). Föreningen har sju SM-guld i Handboll, men håller i dag till i Div 2 Mellansvenska. Förutom handboll ägnar man sig åt bowling, friidrott, orientering, simning och tennis.

Matcherna på den tiden, vare sig de spelades inomhus eller utomhus var inte lika intensiva som dagens och målskörden för en hel match inte större än att man idag ser motsvarande resultat i halvtid. Dock hade herrarna en bländande spelförståelse och taktik, oftast dirigerad från centerhalven, i dagens termer ”mitt-nia”. LUGI hade Lars-Olof Atterling på denna post, uppbackad av två hårdskjutande herrar med namnet Uno; Kvist och Danielsson.
Uno Danielsson ansågs då vara världens bäste handbollsspelare, men träningsdosen var inte lika hög som hos dagens elitspelare och lönen, ja den var i bästa fall en läsk eller öl efter matchen och pengar till nya skor. Nu gällde denna taktik inomhus, men hur göra utomhus? Med hårdskjutande Uno Danielsson på humör kunde LUGI gå på knock och hade redan i halvtid i princip avgjort matchen. Bara 2 bollar släpptes in medan man gjorde tio! Slutsegern skrevs till 17-10 och LUGI hade sitt första SM-guld!

Mig veterligen har ingen annan SM-final spelats i Spjutstorp, när blir nästa?

LUGIs SM Guld bärgades av;

• Jan Brändström
• Sten Hellberg
• Lars-Olof Atterling
• Uno Kvist
• Uno Danielsson
• Göran Helder
• Olle Althin
• Hasse Collin
• Leif Jeppsson
• Leif Svensson
• Lars Jivén
• Gunnar Fors
• Jan Skoglund
• Samt den drivande lagledaren Stig Björnung
  
  
  

1 Åkerlund & Rausings vice vd Gunnar Brime startade ­­kontrakts­packningsföretaget Ivers Lee (senare omdöpt till Inpac) som introducerade tepåsen i Sverige och som förpackade allt från läkemedel till livsmedel.

Handboll på bredden och mot toppen - Jönköping 1961

När man tittar tillbaka dryga 50 år så ser man många lag från Jönköping.
Spartanerna i division fyra, som mötte JFF, Cyrus samt Hallbys och Tord och J-Södras B-lag.

Två divisioner högre i div II västra som helt logiskt var näst högsta serien spelade Hallby, Tord, JBK och J-Södra.

Så man kan lugnt konstatera att det var derbyn i kåken på den tiden - och heta var de!

Jönköpings BK gastkramade Hallby

kan man läsa i tidningsrubrikerna, JBK gav Hallby en bra match, 10 - 8 i halvtid till "bollklubben", men Gräddnos var på sitt allra lekfullaste humör och innan hela timmen var spelad hade Hallby vänt till 21- 16. Gunnar Norberg var bara nöjd med sitt lags sista tio minuter, men tyckte å andra sidan att publiken (650 !) hade fått spänning för pengarna.

En annan liten anekdot som är intressant i sammanhanget är släktträffen när botten mötte toppen i januari 1961. J-Södra, som alltså hade både A- och B-lag i handboll, hade 4 poäng innan matchen och låg tia och därmed sist. Hallby ångade på mot serieseger och hade inför matchen bara förlorat en match.

Skulle "di gröne" kunna ge stengetterna en match?

Nej "gröntröjorna från söder fick finna sig att bli sparven i tranedansen" som Dennis uttrycker sig och Hallby tog sin dittills största (?) seger 29 - 8.
Detta trots att Södra hängde med i målprotokollet till 5 - 5.

Hur var det med släktträffen - jo i Södra mönstrades bröderna Hedin och båda hamnade i målprotokollet. Brödernas syster Annette var (och är fortfarande) gift med Lars-Olof och även svågern hamnade i målprotokollet, 3 strutar från hans hand.

Året slutade med att Hallby tog hem seriesegern, blev Smålandsmästare för femte gången och gick till allsvenskt kval - mer om det i framtiden.

Välkommen

Det här blir förhoppningsvis med tiden en samling över handbollens härliga historia.
Utgångspunkten till att börja med är det material jag har fått av min pappa, Lars-Olof och som han i sin tur fått av sin morfar Sven Larsson och av vännen och handbollsspelaren Åke Landblom.

Därför blir det lite lokalt, eftersom bilderna och historierna jag har i huvudsak utgår från LUGI, Hallby och i viss mån Wasaiterna (Göteborg).

Då kör vi!

 

Jag hade den stora äran att vara närvarande i "kåken" i april 1979 när Hallby bärgade sitt första SM-Guld. Låt mig introducera de svenska mästarna;

 

- Gösta Fagerman (mannen i kavaj)

- Rune Jonsson (nr 8)

- Åke Landblom (bakom Rune)

- Lennart "Leddet" Petersson

- Lars-Olof Atterling

- Arne Robert

- Magnus Rydström (4)

- Bengt Lindblom (nästan osynlig på bilden ovan)

- Hans Ekstrand ! (målvakt)

- Rolf Lago ( i träningströja)

- Arne Andersson (med priserna som bland annat var 1000 kr!)

- Gösta "Gräddnos" Svensson (6)

- Ronny Nyström (5), fick priset som Hallbys bäste spelare

 

För motståndet i finalen stod Heim med storheter som Donald Lindblom, Gunnar Kämpendahl, Kjell Larsson med flera.

 

Det kändes nog som lite revansch för silvret som Hallbyiterna tog 1962, men att som Arne Andersson påstå att guldet -79 smällde högre - nja lite tveksamt. Men som "Pyllen" säger "Ett guld är ett guld".

 

Heim, som var titelförsvarare hade 13 spelare, varav 11 hade landslagserfarenhet, inte mindre än 394 landskamper totalt, varav Donald hade 97 och "Kämpen" 85. Visst fanns det landslagsspelare i Hallby (vi återkommer till det) men inte så många.

 

På sin väg mot guldet spelade Hallby mot Aranäs (15-14) och Hellas (15 -9).

 

Finalen blev jämn men Landblom satte sitt enda och laget sista mål 18-16, strax innan slutvisslan ljöd.

 

Ja, så gick det till på 70-talet, men vi ska i följande inlägg ta oss tillbaka till 50- och 60-talen, dock inte i någon kronologisk ordning.

 

I skrivande stund håller en stenget i förskingringen tummarna för att Hallby kniper förstaplatsen, det ser ju lovande ut.